NF Mittnaturist

OM BASTU

BASTU- Njutning för alla!
Vad kan vara skönare än att gå in i en väl uppvärmd vedeldad bastu helt naken utan någonting på sig? Mestadels är det dunkelt och den enda belysningen är den fladdrande lågan från bastugnen. Då kommer den fulla känslan av inre ro och lugn. Man njuter likaväl ensam som i sällskap med andra likasinnade. Det säger sig också självt att man måste ta god tid på sig och inte hasta iväg, då är hela idén förstörd. Tyvärr är det ju så att alla i detta samhälle inte kan ha en vedeldad bastu men det går också att åstadkomma i det närmaste samma upplevelse i en bastu med elektrisk uppvärmning. Jag skall senare berätta hur.

Bastu heter i övriga värden sauna. I Sverige kommer namnet från Badstuga antingen ålderdomligt språk eller dialektalt. Att vi i Sverige har ett helt svenskt ord, ej inlånat, tyder på att bastun är mycket gammal även i Sverige. Man räknar med att den är runt 2000 år gammal och att ursprunget är från Sydryssland där nomader (Skyterna) ”Skogsfinländare” har tagit den med sig till de nuvarande boplatserna. (2)

I Sverige säger vi ju bada bastu vilket man inte gör i t.ex. Tyskland, där man går i bastun. Vi har också ett verb för att bada bastu - ”basta” som motsvaras av det finska ordet ”Saunoa”. (4) Bastun har ju inte bara använts för att man skall bli ren utan den användes till många andra saker då den var det renaste rummet man hade till förfogande. Barnen föddes i bastun, man använde den t.ex. till torkrum, bykstuga, och för att tvätta de döda före begravningen. Man kan säga att bastun var hela livet. Den har t.o.m. använts för konservering av livsmedel jfr. basturökt skinka.

Att använda sig av varma rum har man gjort i många kulturer. Så t.ex. berättas det om skyternas ”badtraditioner” i 5:e århundradet före Kristus. (2) Om t.ex. en vän eller anhörig hade dött så transporterade man liket runt till alla hans vänner i 40 dagar och man firade en religiös ceremoni till hans ära där man åt en gemensam dödsmåltid. Detta firande avslutades i ett s.k."svettält", som inte användes av hygieniska skäl, (de skulle aldrig använda sig av vatten), man ”kastade bad” men inte med vatten utan med hampfrön som hamnade på glödheta stenar så att de ”badande” sedan upplevde ett haschrus. På så sätt kunde de befria sig från bekymmer som dödsfallet eventuellt hade orsakat.

I antiken blommade badkulturen (7) influerade av urtidens stensvettbad. Baden utvecklades hos greker och romare där man hade gigantiska anläggningar som Diokletiansthermen i Rom som kunde rymma upp till 3000 personer. I Grekland hade man i anslutning till gymnasierna torra svettbad med hetluft (Lakonikum) där man också kunde kyla av sig med kallt vatten.

Romarna hade under kejsartiden offentliga thermer som var av oföreställbar prakt och storlek. Under denna tid kom också ”Baldea Mixta”, badanläggningar där kvinnor och män gemensamt tumlade om. Badritualen började i kallbadet, (Frigidariet), sedan följde varmbad, (Tepidariet), och slutligen det torra hetluftsbadet, (Caldariet), med en temperatur av 40-50 grader.

Mellan 1100 och 1700-talet var badstugorna utbredda över hela Europa där också mindre kirurgiska ingrepp utfördes och även koppning. Med syfilisen infördes begreppet ”orent blod”, och badhusen ansågs som bra ställen att avlägsna detta .(1)
(Koppning utföres än i dag och utbildning erbjudes av en del institut.) Dessa badstugor försvann sedermera och ”torrhygienen” tog överhand puder, pomada etc.

En badstuga efter illustration i Acerbis Travels (tr. 1802).
Den här illustrationen visar en rökbastu som var den dominerande bastutypen ända fram till 1945. (Se senare avsnitt om bastutyper)

Bastutyper
Det finns flera typer av bastur som jag vill försöka beskriva här.

Rökbastu
Den här bastutypen betraktas av många som den förnämligaste bastun och den kallas i lyriska ordalag också för bastuns Rolls Royce. Den är urtypen för bastur och var vanlig fram till krigsslutet. Nu börjar intresset vakna igen för rökbastur.

Vad betyder namnet och hur ser den ut?
Ett ganska högt hus med ingång genom en lågt placerad dörr. Den här bastun har ingen skorsten och när den eldas går röken ut genom hål i väggen. Ett nere och ett uppe och på så sätt kan man kontrollera rökens höjd inne i basturummet. Principen är att den värms upp av röken. Den har ett stort stenmagasin som är placerat över eldstaden. Bastustenarna ligger i en stor hög över eldstaden. Bastun måste passas noga under den långa uppvärmningstiden.

För att gå in och elda i bastun måste man gå under röknivån. Att den här bastun tar lång tid att värma upp måste man betrakta som en självklarhet. Den eldas tills stenarna blir glödheta. För att vädra ut röken öppnar man dörren så bastun får klarna en stund. När detta är klart så slås vatten på för att sotet skall försvinna och att ingen kolmonoxid skall finnas kvar. Man badar med öppen dörr för värmen räcker länge och man får ett rikt tillskott av syre.

Bada och njut!

Äkta finsk rökbastu
Bilden publicerad med tillstånd av Åkerby Herrgård, Nora
För den som vill veta mer rekommenderar jag varmt Arja Saijomaa´s bok SAUNA

Var kan man då bada rökbastu i Sverige?
(Listan gör inget anspråk på att vara fullständig)

Torsby Gammelbyn Hovfjället
Orsa Finnmark Nopikoski
Viksjöfors
Soukolajärvi
Haparanda Matakoski
Haparanda
Nyskoga (Värmland)
Haparanda Palogården
NoraVåtbastu
Detta är nog den vanligaste formen av bastu där man har en temperatur mellan 65 och 85 grader och en fukthalt mellan 15 -30% Rf. I våtbastun används badkastning för att höja luftfuktigheten. Se vidare hur man kastar bad under bastubad i praktiken, (kommande artikel). Uppvärmningen kan vara med ved eller ett elektriskt bastuaggregat.

Jag vill här också slå ett slag för att montera in en ångbalk i den här typen av bastu. Det är verkligen gjort i en handvändning och ökar välbefinnandet i bastun med åtskilliga procent. Alla gäster i min bastu har visat stor uppskattning för denna anordning.

Ångbalken
Ångbalken är egentligen bara en bräda med måtten 25 x 100-125 mm som sättes upp i taket på en plats som man kan nå med fötterna från översta laven.

En sådan här balk var vanlig förr i tiden i t.ex. Tornedalen. De vedeldade basturna var placerade en bit från boningshuset och efter badet hade man en bit att gå. Det var skönt att värma fötterna innan promenaden hem eftersom att kylan kunde vara ganska stor vintertid. Balken gör att ångan inte träffar de badande bakifrån i nacken utan kommer ner på framsidan och sprider sin behagliga värme.

Ångbalk uppsatt i en vanlig elektrisk uppvärmd bastu. Som framgår av bilden finns också två slitsar emot taket som ökar turbulensen av ångan.

Torrbastu
En torrbastu är precis vad namnet säger d.v.s. man kastar här inget bad. Eftersom den är torr (5- 10 % Rf) kan man här ha mycket högre temperatur t.o.m. över 90 grader. Själv har jag bastat med 115 grader vilket inte var skönt.

Personligen tycker jag inte om torrbastu eftersom den höga temperaturen gör att det inte känns att man svettas. Svetten dunstar för fort på kroppen.

Ångbastu
Ångbastu är en mildare form av bastu. Den har hög luftfuktighet mellan 45- 65 % Rf, temperaturen måste därför vara lägre ca 45-65 grader. Ångbastun måste givetvis också vara försedd med ett aggregat som har en vattentank.

Infrabastu
Bygger på att man har en källa som alstrar infraröda strålar (IR-strålar d.v.s. värmestrålning). Denna värme går litet djupare in i kroppen, är man ovan skall en viss försiktiget iakttagas.BYGGA BASTU
Att bygga en bastu är ingen svårighet men det finns en hel del man måste tänka på. Jag har i mina dagar sett så många bastur som lämnar mycket övrigt att önska. Så här kommer några tips;

Val av bastutyp och placering
Vilken typ av bastu man vill bygga ger sig för det mesta själv och är väl egentligen helt beroende vilka möjligheter som står till buds. En vedeldad bastu skall helst vara fristående och är det en rökbastu bör den ligga en bit bort från annan bebyggelse (p.g.a. brandrisken). Vedeldade bastur gör sig ju bäst vid en strand. Har man valmöjlighet så placerar man bastun så att man vänder den mot sydväst eftersom man vanligtvis bastar mot kvällen. Om man vill ha bastun vid strandkanten eller mycket nära vatten bör man placera ingången så att man går ut på den sida som vetter mot land. D.v.s. man måste gå runt bastun för att komma till vattnet. Man skall heller inte hoppa med huvudet före i vattnet, en sådan hastig avkylning kan gå illa.


Vedeldad bastu vid strand i Norrlands inland.

Bor man i en vanlig villa är man mestadels (undantag finns) bunden vid att bygga med ett aggregat avsett för elektrisk uppvärmning. Det är ju bra om man har vatten och avlopp i anslutning till bastun. Om bastun ligger i källaren är det så är det ju inte så bra om duschmöjligheten ligger på ett annat våningsplan.

Tänk också på att försöka ordna ett relaxrum men bygg/ordna inte så att det ser ut som en tvättinrättning.

Materialval
För väggar och tak väljer vi här i Sverige nästan uteslutande gran och jag har sett en hel del skräckexempel där man valt vanlig furupanel. En sådan bastu ser inte bra ut och kan orsaka skador på de badande om de får varm kåda på sig. Jag har själv råkat ut för detta i en i många avseenden undermålig bastu.

Den panel man använder skall vara smal (s.k. bastupanel) för att undvika att sponten kryper ur och att sprickor uppkommer i panelen. Till lavar har man tidigare och även nu använt abachi men nu kan man även köpa asp på brädgårdarna. Jag har också sett att man kan få tag på al som ju också är lämpligt för bastulavar.

Det går mycket bra att bygga inredningen i bastun så att allt med enkla handgrepp kan lyftas ut och göras rent.

Numera har man också börjat använda mycket glas i bastur både för dörrar och väggar. En glasdörr ger mer rymd åt själva basturummet och ökar trivselkänslan vilket givetvis även gäller en glasvägg. Men tänk på att för varje kvadratmeter glas som man använder bör bastuaggregatets effekt ökas med 1 kW. Tänk också på att bastuaggregatet måste vara en bit ifrån en glasvägg eller dörr för att undvika att glaset spricker. Glipan under en glasdörr, mot golvet, bör heller inte göras för stor som därvid får till följd att de badande på nedersta laven blir kall om fötterna.

Bastuaggregat
Val av bastuaggregat är givetvis bestämt av vilken typ av bastu man väjer. För vedeldade bastur finns tre undergrupper av aggregat rökugnar, kontinuerlig eldning och magasinerad värme. Den mellersta torde vara den vanligaste där man kontinuerligt eldar under uppvärmning och badande.

Bastuaggregatets effekt bestäms av basturummets storlek så t.ex. för ett elektriskt bastuaggregat behövs för en bastu på 10 m3, en effekt på 8 kW. Hur aggregatet och termostaten skall placeras (avstånd till bak- och sidovägg samt tak) är angivet av tillverkaren.

Något att tänka på är skyddet som omger aggregatet. Det skall vara av trä och inte högre än till kanten av aggregatets översta del. Vidare skall bastustenarna inte läggas högre än stenmagasinets kant för att minska brandrisken.

Bilden:
Skydd av kvistfri fura.
Övre kanten i höjd med aggregatet och inga bastustenar över magasinets övre kant.

Ventilation
A och O för en bastu är god ventilation.

Inluften tas in under aggregatet och i de flesta fall lämna bastuutrymmet så högt och långt från bastuaggregatet som möjligt. Det skall med andra ord vara god cirkulation på luften. Vid kraftig svettning utsöndrar en vuxen person ca 1 liter svett per timme och är man då ett antal badande så är det en ansenlig mängd vatten som måste transporteras bort från bastu utrymmet på ganska så kort tid.

Innan badandet börjar bör bastun ha varit varm en längre tid så att även väggarna har hunnit med att värmas upp. När ugn och stenar är varma och kroppen träffas av strålningsvärmen från aggregatet kan man känna ett visst obehag när ”skuggsidan” av kroppen är kallare än framsidan. Är även väggarna varma känner man en skön jämn värme och badet blir mycket behagligare.

Bastuns belysning
Man behöver inte så mycket belysning i bastun eftersom det inte finns så mycket att titta på. Man måste dock ha ledsyn så man vet var man sätter fötterna.

I en vedeldad bastu i skogen har man ju vanligtvis inte tillgång till elektrisk ström och en fotogenlampa kan man inte ta in i bastun. Dock har jag badat i en bastu som lystes upp av oljelampor invändigt. Men vanligast är en konstruktion där en fotogenlykta hänges på en gren utanför fönstret.

Denna belysning räcker inne i basturummet. Lägg här märke till hur kådan från furupanelen runnit på väggarna. När den kom från taket gjorde det ont.

När man bygger en bastu i en villa eller där man har tillgång till ström kan man med fördel placera belysningen under lavarna. Eftersom temperaturen inte är särskilt hög (vanligtvis ca 30 grader vid golvet) kan man använda vanlig badrumsarmatur. En sådan konstruktion ger en mycket behaglig belysning.

Bilden ovan:
Fotogenlyktan utanför bastufönstret

Och Du glöm inte ångbalken när Du bygger Din Bastu!BASTUBADET
Att bada bastu handlar framför allt om att må gott i både kropp och själ. Man kopplar av samtidigt med att dagens stress försvinner. Det är därför nödvändigt att ta god tid på sig och inte jäkta in och ut ur bastun. Man skall inte försöka ”klara av ett bastubad” på så kort tid som möjligt då kan man lika bra låta bli. Detsamma gäller att tävla om vem som kan sitta i bastun längst eller vem som klarar av högst temperatur. Därför bry er inte om att använda de så vanliga sanduren, de är ju mest till för dekoration. Stanna så länge Du mår gott av bastubadet och gå sedan ut och vila och låt kroppen kylas av, ersätt vätskeförlusten med vatten eller annan lämplig dryck.

Bastukulturen varierar litet beroende på var man befinner sig I Sverige är det litet annorlunda än i Tyskland eller Finland. Man måste alltid hålla i minnet att ett bastubad framför allt skall vara skönt och avkopplande därför skall man inte sätta upp för mycket regler eller beteenden hur ett bastubad skall vara. Det är upp till var och en vad han/hon vill få ut av badet. Dock måste vissa regler gälla för att alla skall kunna trivas. I en bastu får man ro och avslappning genom värme och därvid svettas man. Men vad är svettning?

Svettning
Vi har två olika typer av svettning. De ekrina svettkörtlarna finns över hela kroppen och tjänar till att reglera kroppens temperatur och därmed skydda för överhettning. De apokrina svettkörtlarna är betydligt större och består av nystan som ligger betydligt djupare i huden än de ekrina. Det sekret som produceras av dess körtlar är orsaken till s.k. emotionell svettning exempelvis ”kallsvett”.

De har egentligen ingen funktion och är att betrakta som restbildningar från tidigare utvecklingskeden. Människan var väl också tvungen att lägga ut doftspår som våra däggdjur fortfarande gör.

Vid stigande yttre temperatur, t.ex. i bastun säger det autonoma nervsystemet till att kroppen skall producera ”svett” och när sedan denna avdunstar så avgår värme så att kroppen kyls av. Man förlorar därför en hel del vätska under ett bastubad. Samtidigt förlorar man en del salt och om man svettas kraftigt t.ex. vid arbete bör man förtära salt i någon form. Efter ett bastubad måste man tillföra vätska genom att dricka någon lämplig dryck.

Den ekrina ”svetten” består till största delen av vatten som också har ett innehåll av en del salter. Denna svett är steril och luktlös.

Bastubad: Grundregler och etik
Det skall vara så lite regler som möjligt runt bastubadande. Det som gäller är bara vanligt sunt förnuft. Tyvärr är det många gånger ont om den varan därför har jag satt dessa på pränt på grund av dåliga erfarenheter. (ladda gärna ner dessa regler och presentera dem för badpersonalen på din badinrättning Du besöker)

1. Innan bastun beträdes måste man tvåla in sig och duscha. Därvid får badkläder ej användas. (Det är ju självklart att man inte kan bli ren om man har kläder på när man duschar).

2.  

3. I bastun får man ej heller använda badkläder. (Det är direkt farligt att använda (bad)-kläder i bastun, speciellt med alla dessa syntetmaterial som lätt kan åstadkomma överhettning av kroppen).

4.  

5. Sittunderlag måste användas. Detta sittunderlag skall vara en stor bastuhandduk. Handduken skall ha en färg på en sida och en annan på den andra sidan alternativt ett emblem så att man alltid kan sitta på samma sida av handduken i bastun. Den gyllene regeln säger: "Ingen svett på lavarna". Detta betyder också att fötterna skall omfattas dvs. fötterna skall också vara på handduken.

6.  

7. Skor får ej användas i bastun.

8.  

9. Skölj av svetten innan Du går i bassängen. För detta behöver man inte använda tvål.

10.  

11. Efter besök i poolen skall man duscha utan badkläder innan man åter går in.

12.  

13. Kasta bad: Fråga de övriga badgästerna om det är OK att kasta bad. Slå sedan inte bara på en skopa på stenarna så att en obehaglig ångdusch sköljer över de badande. (se: att kasta bad)

14.  

15. Mobiltelefoner och klockor är förbjudna i bastun. (Här skall man ladda om i lugn och ro och inte bevara stressen)

16.  

17. Flaskor och glas hör inte hemma i bastumiljön.

18.  

19. Ej heller skall man äta något i bastun.

20.  

21. Efter bastun är det viktigt med en avkylning antingen med kallt vatten eller i den friska luften

Badkläder i bastun
I bastun råder inget klädtvång. Även i en offentlig bastu har man rätt att vara naken. Jag har observerat på ett badhus att man går in i bastun med badkläder på efter att också ha duschat med dessa på. För detta finns bara ett ord: SNUSK!

Blir man då inte osäker utan kläder på? Gäller andra lagar om man är naken? En naken människa är mindre provocerande än en påklädd bara för att han är naken och har således mindre angreppslust. Man är med andra ord mer människa. Generaldirektören har hängt upp sin titel i garderoben och chefen är i sin nakenhet ej mer eller mindre än den mitt emot honom sittande svettande medarbetaren.

Och även i en offentlig bastu har man rätt att vara naken. Man kan dock medge att ha en stor handuk virad runt kroppen. Absolut förbjudet är att ha badkläder - särskilt om dessa består av syntetmaterial som inte släpper igenom fukt, och som alla kan förstå av ovanstående, hindras kroppens funktion att kyla kroppen med överhettning som möjlig följd och därmed transport till sjukhus.

Gemensam eller enkönad bastu?
I Sverige är det ännu inte så vanligt med gemensam bastu i de offentliga badhusen även om det förekommer. Ute på kontinenten är det mer regel än undantag att man badar gemensamt i mycket fina badanläggningar. Detsamma gäller de flesta hotell och det är även i Sverige ganska vanligt.

Dr Hanna Fresenius skriver att hon aldrig upplevt oangenäma saker eller obsceniteter i en gemensam bastu. (Se referenslistan)

I en ren herrbastu blir det ofta en grabbig jargong...

En ren dambastu är heller inte en ren fröjd. Där många damer kommer tillsammans är det vanligt med pladder och skvaller. Ju mer man känner varandra desto mer intima blir samtalen.

...och i en ren dambastu kan det komma till skvaller.

När däremot damer och herrar kommer samman i gemensamhetsbastun vill alla visa sig från den bästa sidan. Herrarna uppför sig mer återhållsamt och dricker inte så mycket som i en ren herrbastu och damerna förhåller sig här som damer.

En mixad bastu är det ideala bastubadandet.

Att kasta bad
Här vill jag varna för att en viss försiktighet bör iakttagas vid badkastning (Finska: löyly) först av säkerhetsskäl, där det har förekommit att badande har fått föras till sjukhus med brännskador p.g.a. vattnet kan sprätta tillbaka ordentligt. För det andra skall badkastningen innebära att det blir behagligt och inte en värmechock. Så därför vill jag rekommendera att man gör som i rökbastun, man slår litet vatten i taget på en sten, tills man får en lagom fuktighet i bastun. Men fråga de övriga badgästerna först om det är okej för dem att man kastar bad.

Att basta
Normalt består ett bastubad i att ett antal gånger går in i bastun med en avkylningsperiod emellan. Och som tidigare nämnts måste man tvätta av sig noga innan man första gången går in i bastun. Avkylningen mellan gångerna kan bestå av dusch i kallt vatten eller som i många badhus kallvattenbassäng. Det går alldeles utmärk att kyla av sig i luft eller rulla i snö.

Hur man placerar sig i bastun beror i många fall på hur många badande som deltar. När man sitter så har man ju en temperaturgradient från fötter till huvud och den ser ju litet olika ut beroende på vilken lav man befinner sig på.

Om det inte är för många badgäster så kan man lägga sig på handduken, och då får man samma temperatur i hela kroppen.

När man ligger i bastun får man en jämn temperatur över hela kroppen.

Man stannar i bastun så länge det är behagligt och DU strunta i sanduret.

Gå ut och få en avsvalning tills Du känner för att gå tillbaka i bastun. När man reser på sig efter att ha bastat i liggande ställning ett tag och vill göra en paus så bör man sätta sig upp några minuter innan avkylningsperioden. Det är heller inte är nödvändigt att duscha i detta läge.

Dryck vid bastubad
Vid bastubadet förlorar kroppen mycket vätska som måste ersättas. Vätskeförlusten kan gärna ersättas med vatten. Vanligast är dock att man dricker fruktsafter av olika slag. Många dricker öl i samband med badet. Dr Hanna Fresenius rekommenderar i första hand, i sin bok, att dricka ”ÄBBELWOI” (Dialektal Tyska för deras Äppelvin). Tyvärr finns det numera inte att få tag på i Sverige. Denna dryck är mycket läskande och släcker fort törsten och har nästan inga kalorier till skillnad från öl.

Äbbelwoi i bastun

Utanför bastun kan man lämpligen ha en pumptermos med det alkoholsvaga vin, som måste drickas kallt. Det går både fort och lätt att göra själv. Receptet hittar du här. (ext.länk)

Avkylningen
Efter den sista bastuomgången om det är den 2:a eller 4:e så måste en avkylning ske. Alltså inte omedelbart klä på sig och ge sig av hemåt för då kan man komma i eftersvettning med en ev. förkylning som påföljd.

Man skall kyla av sig långsamt och i bästa fall använda sig av luftavkylning tills kroppen kommer tillbaka till normaltemperaturen. Man behöver inte duscha efter bastubadet och i luften torkar man bra även vid minusgrader ute. Men överdriv inte när man känner sig lagom avkyld så kan man gå över till vilotillståndet.BASTUKVÄLL
En bastukväll består ju av mer än att bara sitta i bastun och må gott. Det kan innebära så mycket annat också som kan betraktas som en utvidgning av bastubadet. Man bör inte börja kvällen med att äta en stor middag och gå inte in i bastun med full mage. Man skall inte heller vara hungrig när man bastar, så ät något lätt och drick något lämpligt innan bastukvällen börjar ca en halvtimme innan.

I bastun bör man inte äta något inte heller dricka något. Törsten släcker man efter det man bastat. Man skall heller inte röka minst 2 timmar innan eller under bastubadet. Meningen med bastubadet är ju att kärlen skall utvidga sig och inte dra ihop sig.

Eftersvettning
Den som kommer i eftersvettning har gjort fel och har inte skött avsvalningen på rätt sätt. Man har med andra ord inte duschat i kallt vatten eller haft en uppiggande luftavkylning. Man kan gå direkt ut i luften och bli avkyld och torr. Någon dusch efter bastun behövs inte. Man är ren.

Bubbelpool
Det är ganska vanligt att man i SPA-anläggningar också har en bubbelpool. En sådan har dock ingenting med bastu att göra. En bubbelpool ger även värme och avslappning men skall ej användas i samband med bastubad då den också minskar fördelarna med bastun. När man kommer ut från bastun skall man kyla av sig med kallt vatten.

Bubbelpoolens vattentemperatur ligger vanligtvis mellan 38 till 40 grader. Om man då har bastat och kommer ner i varmt vatten utan att kroppen är avkyld ordentligt så finns risk för överhettning. Det är också en belastning för hjärtat.

I motsats till basturummet andas man också in mycket mer fuktig luft. De hygieniska förhållandena i en bubbelpool är inte heller de särskit bra. Badgästerna som sitter i bubbelpoolen tillför svett till vattnet (det är ju varmt). De kraftiga vattenströmmarna gör att små hudflagor kommer i vattnet i ökad omfattning som också kan bära bakterier och svampar. Dock sköts väl dessa pooler på ett bra sätt i badanläggningarna. Kombinera dock ej bubbelpool och bastu då förtas verkan av det sköna bastubadet

Massage
Massage lämpar sig mycket väl i samband med bastu då detta är ytterligare ett sätt att slappna av och inte fordrar någon muskelaktivitet från badgästen. När är då lämpligt att genomföra massagen? Dr Med Kirch skriver i sin bok (Ref 6) att det är lämpligt att massera mellan bastuomgång 2 och 3.

Massage i samband med bastu kan rekommenderas.

Hur omfattande en sådan här massage skall vara är ju upp till envar och det diskuteras bland experter vilket omfång som är lämpligt. Till en helkroppsmassage går det vanligtvis åt en hel timme. Om massören erfar spänningar i vissa muskler är det bättre att göra en delmassage och koncentrera sig på dessa. Efter en delmassage i samband med bastu rekommenderas en vilopaus på ca 10-15 minuter med varmt inlindade fötter.

Bastu och solarium
I de flesta SPA-anläggningar finns även ett solarium. Man kan slå fast att hudskadorna p.g.a. UV strålning har ökat de senaste åren. Många vill förbereda sig inför utlandsresan genom att gå till solariet och få en ”solbränna” så att de direkt från första dagen, kan vistas i solen hela dagen. Nu är det så att de flesta solarierna har en mer långvågig UV strålning än solstrålarna, så för att kunna bli brun i solariet erfordras en strålningsförstärkning och därmed ökar den skadliga strålningen. Om det rör sig om UVA eller UVB är inte så utslagsgivande. Det viktigaste är att för att bli lika brun i solariet som i solen så är det så att risken för hudskador är densamma, oavsett om det är i solen eller i solariet.

Den som trots detta vill ta risken rekommenderas att sola med en frekvens med minst två veckors mellanrum. Tänk på detta ni som bastar med en frekvens av två till tre gånger i veckan.Referenslista

Matts Bergmark, BAD OCH BOT, Natur och kultur 1959
Dr med Hanna Fresenius, Gräfe und Unser 1975, SAUNA
Lars Hallen, Byggförlaget 2002, BASTUR
Arja Saijonmaa, Richters 1997, SAUNA
Dr med. Karl M.Kirch, Gräfe und Unser 1991, Wie neugeboren durch, SAUNA
Dr med. Karl M.Kirch, Gräfe und Unser 1994, SAUNA
Chris Schreiber/Jerry Goldberg, Gräfe und Unser 2002, SAUNA Bastuartikeln är skriven av NF Nat-Y-Ristens ordförande Hans Lundström.

Denna artikel har tidigare publicerats i flera delar på www.naturisten.se.